sportjunkie

"Du gör mig stolt varje dag att vara din bror. Godnatt"

De orden, kan ha berört mig än jag någonsin trott va möjligt. De orden fick mina tårar att rinna nerför kinderna och beundra min egna styrka. Alla människor har dagar som är svarta. Dagar som är tyngre än glädjen i livets charm. Jag tror jag går igenom en period i mitt liv som är tuff, spännande och oerhört skrämmande men framförallt utvecklande. Tårarna rinner mellan varv av skrattattacker och glädje. Jag pendlar mellan val & tankar som kan ändra vardagen. Ge mig möjligheter,öppna dörrar. Dörrar som jag ibland tycker är läskiga att öppna och kanske låter stå stängda ett tag till.
 Jag tror på ödet men att det styrs av slumpen. Jag tror även på kärleken och tryggheten från familj & vänner kan räcka långt när själen inte hittar ro. Min bror tex. sami, jag beundrar honom. Oerhört mycket. Och tydligen beundrar han mig. Undrar ifall man någonsin kan lära sig att beundra sig själv lika starkt? Jag väljer att tro på det.

Ibland behöver man bara få höra orden "Allting ordnar sig". Eller få ett mail skrivet av någon annan till bara dig, mitt i natten, och när du läser det fylls av mod. Citerar några rader. 
 "Att man kan vid 20 längta till bli 70 för att se tillbaka på sitt liv man levt. Jag gillar den tanken. Det kan kännas som ett berg av ofattbar storlek o möda. Men på något sätt kommer man alltid över detta berg. Vad jag försöker säga i detta ganska otippade mail är: stressa inte över plugg, man kan börja plugga vid 27 om man så vill, se på möjlighet att resa om även inte så långt( typ utflykt till Västerhaninge) eller Hawaii när cash finns... Så kommer nog en väg förbi tillslut på vilken du vill gå. Tills dess, testa olika saker, både kul och tråkigt."